Det här är vad jag gör när jag har tråkigt. Jag sminkar mig konstigt och tar egobilder. Fint liv. Fin tjej. Men jag tycker det är kul. För det mesta. Och mimar-smink slår allt. Jag sa till min mamma att jag alltid vill se ut såhär. Hon sa att jag fick det. Det kändes bra. Men jag är för feg. Jag önskar verkligen att jag inte var det. Jag vill bara leva i Skins där alla klär sig precis så som jag vill att alla ska klä sig - konstigt. Men ändå snyggt. Och ingen bryr sig. Typ.

Förra veckan sög för mig. Jag var sjuk. På riktigt. Jag har inte varit sjuk sen jag var liten och nu blev jag påmind om varför - det suger. Det är hur tråkigt som helst. Första dagen var skön, att bara få ligga och dega i soffan hela dagen och kolla på skitprogram. Men en hel vecka?! Jag trodde jag skulle dö. Dessutom snorade jag sönder och hostade tills det kom tårar. Och jag kände mig ensam (fast min pappa var också sjuk och han var alldeles för snäll mot mig). Jag gick dessutom ner i vikt för att jag inte åt någonting för ingenting smakade gott (eller smakade alls). Så när jag skulle duscha så höll jag på att falla ihop för att jag verkligen inte hade någon energi alls. Förstår inte hur tjejer som svälter sig själva för att gå ner i vikt klarar det. Jag höll på att svimma. Så jag höll mig i soffan och låg och grät till Sagan om ringen.

Nu är det lov och jag vet inte. Det känns inte så roligt som det borde. Det känns inte som att jag har något att vara glad för, liksom. Jag måste plugga. Det är ju alltid roligt. Och nu snöar det IGEN så det kommer säkert regna snart och så blir det en isbana i hela stan igen. FML. Jag älskar att klaga. Men hatar att jag gör det. Dränk mig, snälla.

Nej, nu ska jag fortsätta kolla på OC för att det är bäst och få ont i magen för att de är lika gamla som jag. Ciao.